Om hur trafikutsläppen försurar mark och sjöar.
Försurning som både en naturlig process och något som människan bidrar med är det andra problemet som tidigare nämnts, det orsakas även det av utsläpp av kväveoxider, men även svaveldioxid och ammoniak. Kväveoxiderna som bildas vid all sorts förbränning kommer till stor del från trafiken och omvandlas till svavel- och salpetersyra när det kommer i kontakt med vatten atmosfären och faller sedan ned som surt regn. Kväveoxider bidrar också till bildningen av marknära ozon. Försurning är när mark och vatten har för mycket sura ämnen i sig som kan leda till att sjöar dör, marken försuras och förstör viktiga näringsämnen vilket gör att marken inte kan producera som vanligt och tillväxten i skogar minskar. Man mäter surheten i pH-värden som är ett mått på hur hög koncentrationen av vätejoner är. Om pH-värdet ligger på under 7 är ämnet surt, är det basiskt ligger det på över 7 och är värdet 7 betyder det att ämnet är neutralt. I marken finns jord och mineraler som kalk och kalcium, dessa är basiska ämnen, alltså motsatsen till sura. När basiska ämnen förenas med sura kan det neutraliseras, som på Gotland är en stor del av berggrunden uppbyggd av kalksten som är lättvittrad och har lätt att neutralisera syra. Gotland har alltså klarat sig relativt bra från försurning, men i stora delar av Sverige är jord- och bergarterna svårvittrade och har alltså svårare att förhindra försurning.
Problemet med försurning är att mycket inom djur- och växtlivet dör, som när surt regn lägger sig på åkrar försvinner de basiska mineralerna som är en förutsättning för att växtlivet ska fungera normalt. Eller när surt regn hamnar i sjöar eller vattendrag neutraliseras de basiska ämnena som exempelvis är en förutsättning för skaldjur. Skaldjur bygger nämligen sina skal av basiska ämnen och eftersom de befinner sig längst ned i näringskedjan får detta förödande konsekvenser för hela näringskedjan. De större fiskarna som äter skaldjur får ingen föda, när de fiskarna dör får de som livnär sig på dem också möta döden osv. För oss människor kan inandningen av kväveoxid, svaveldioxid och andra sura ämnen gör att giftiga metaller utlöses som skadar djuren.
På 1950-talet märkte man att det rådde stor fiskdöd i sjöar och vattendrag i södra Skandinavien, och man kom på att det berodde på det sura nedfall som kom från alla luftföroreningar som transporterats. Även om försurning kan vara en naturlig process av vind, vatten och olika organismer blir skadan inte alls lika stor som när vi är med och påverkar. När en sjö är försurad förändras ekosystemet, vattnet blir klarare och vitmossor och alger frodas på botten i och med att solljuset når längre ned. Att bryta ned alla dessa växter, löv och annat dött på botten tar betydligt längre tid och materialet samlas ihop på botten. Även växt- och djurlivet blir fattigare, de känsligaste grupperna är fiskar, lavar, vissa svampar, vattenlevande smådjur och mossor. Även byggnader förstörs av försurningen då svaveldioxiden och kväveoxiderna som omvandlas till syra förstör byggnader, speciellt de som är byggda av lättvittrade material såsom kalk- och sandsten. Även material som ligger i marken drabbas som järn, brons och ben.
Idag finns det runt 7000 sjöar i Sverige som är hårt drabbade av försurning, det sura nedfallet har dock minskat och blir mindre för varje år, men det finns fortfarande alltför höga halter av sura ämnen i åar och bäckar. Dock går vi mot rätt väg, i Sverige minskade våra svavelutsläpp med ca 90 % under åren 1980-2005, och kväveoxidutsläppen halverades. Det är ju dock inte bara Sverige som måste ta tag i problemen utan hela världen, även om vi i Sverige minskar våra utsläpp räddar inte det vår mark eftersom att föroreningarna sprids med vinden över världen och det sura nedfallet som finns här kommer från flera olika länder. Men det finns mycket kvar att göra och våra farliga trafikutsläpp skadar fortfarande vår miljö på ett sätt som är ohållbart, och vi måste göra någonting åt det. Idag.
/Amanda
Källor:
http://www.airclim.se/tema_acidification_orsaker.php
http://miljo.vgy.se/faktabasram.html
