bilproblemet

Övergödning är ett av de stora problemen vi brottas med idag som är ett resultat av vår påverkan på naturen. Det finns en viss brist på olika ämnen i naturen såsom fosfor och kväve (tillväxtbegränsande ämnen), och när vi tillför näringen växterna behöver sker en gödsling för att öka växtproduktionen. Då ökar livsmedelsproduktionen vilket vi tjänar pengar på, men resterna av denna gödsling läcker sedan ut i naturen genom luft och till vatten där växterna odlas. Och i dessa livsmedels innehåll finns det ämnen som kommer att belasta miljön när det släpps ut i naturen genom avfall och avlopp. Men en av de största bovarna är bilarnas avgaser som släpper ut kväveoxider, kolmonoxid, koldioxid, kolväten och olika partiklar. Utsläppen från trafiken omvandlas och transporteras i atmosfären som sedan faller ner i vatten och mark. Dessa ämnen bidrar till försurning och övergödning på jordklotet, vilket får allvarliga konsekvenser. I Sverige släpper vår vägtrafik ut 135 000 ton kväveoxid per år, en tredjedel av det sammanlagda utsläppet. Kväveoxiderna som bilen släpper ut medverkar till surt nedfall och försurning av vattendrag och mark, även övergödning i vatten som resulterar i algblomning och bottendöd. Övergödningen sker även på skogsmark där nedfall från luften tillför mer kväve än normalt vilket leder till förändrad växtlighet och en ökad utlakning till vatten. En måttlig dos av övergödning kan vara bra, tillväxt av träd och alger och annan vegetation kan gynna näringsfattigt vatten och fiskproduktionen stiger. En konsekvens av det är att vissa växtarter som lättare tar till sig kvävet gynnas på bekostnad av andra.

Utsläppet av kväve som sedan faller ner i naturen ter sig uttryck i bottendöd, algblomning och en förändrad biologisk mångfald. Vid bottendöd är nedbrytningen viktig, eftersom tillväxten blir större av övergödningen blir antalet döda organismer fler. De sjunker sedan till botten där bakterierna tar hand om dem och bryter ner dem, men de behöver syre. Så när bakterierna får mer att göra behövs även mer syre till deras cellandning vilket gör att syrehalten på botten minskar. Den här processen kallas för bioturbation, då dessa bakterier gräver, äter och rör runt bottensedimenten så att den dessutom syresätts och hjälper till i nedbrytningsprocessen. Men blir det syrebrist störs processen och det leder till bottendöd eftersom att nedbrytningen av organismerna som faller ner inte fungerar normalt. Då finns det bakterier som behöver den näring de kan ta från syremolekyler, tar då istället den energin från nitrat- och sulfatjoner. Det gör att de som utnyttjar sulfat gör att det bildas svavelväte som luktar väldigt illa och dessutom är mycket giftig som gör liv på botten omöjlig förutom för vissa bakterier. Det blir en ond cirkel, djuren som äter dessa bakterier blir giftiga, de blir sedan uppätna av andra som så även de blir giftiga, osv. Fiskar som lägger sin rom på botten drabbas även dem, det finns alltså många problem med bottendöd.

Vid algblomning är det mikroskopiska plankton som växer till sig då de gynnas av höga närsaltshalter, de bildar då en tät hinna på vattenytan. Denna hinna gör att solljuset får svårt att tränga ned i vattnet som gör att växter långt ner som behöver solen för fotosyntesen dör ut. Djur som lever i dessa växter för skydd blir lätta byten och försvinner även dem. Denna hinna av alger kan göra att vattnet både smakar och luktar illa, vissa är till och med giftiga. Förekomsten av plankton kan bli så stor av övergödning att vattnet blir grumligt. Det blir då mörkt i vattnet och växter får svårt att växa, fiskar som mört, gös och braxen gynnas av detta medan bl.a. laxfiskar far illa. Växtligheten blir större och grundvatten kan växa igen.

Luftföroreningar står för ca 30 % av kvävebelastningen på haven i Sverige idag, man har försökt minska kvävenedfallet genom att sätta tak över mindre skogsområden vilket har gett resultat men det funkar såklart inte att göra över alla hav, så vi måste arbeta på att minska våra utsläpp.

/Amanda

Källor:

http://miljo.vgy.se/faktabasram.html, http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=932

http://www.airclim.se/tema_acidification_effekter_eutr.php

http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=932

Försurning som både en naturlig process och något som människan bidrar med är det andra problemet som tidigare nämnts, det orsakas även det av utsläpp av kväveoxider, men även svaveldioxid och ammoniak. Kväveoxiderna som bildas vid all sorts förbränning kommer till stor del från trafiken och omvandlas till svavel- och salpetersyra när det kommer i kontakt med vatten atmosfären och faller sedan ned som surt regn. Kväveoxider bidrar också till bildningen av marknära ozon. Försurning är när mark och vatten har för mycket sura ämnen i sig som kan leda till att sjöar dör, marken försuras och förstör viktiga näringsämnen vilket gör att marken inte kan producera som vanligt och tillväxten i skogar minskar. Man mäter surheten i pH-värden som är ett mått på hur hög koncentrationen av vätejoner är. Om pH-värdet ligger på under 7 är ämnet surt, är det basiskt ligger det på över 7 och är värdet 7 betyder det att ämnet är neutralt. I marken finns jord och mineraler som kalk och kalcium, dessa är basiska ämnen, alltså motsatsen till sura. När basiska ämnen förenas med sura kan det neutraliseras, som på Gotland är en stor del av berggrunden uppbyggd av kalksten som är lättvittrad och har lätt att neutralisera syra. Gotland har alltså klarat sig relativt bra från försurning, men i stora delar av Sverige är jord- och bergarterna svårvittrade och har alltså svårare att förhindra försurning.

Problemet med försurning är att mycket inom djur- och växtlivet dör, som när surt regn lägger sig på åkrar försvinner de basiska mineralerna som är en förutsättning för att växtlivet ska fungera normalt. Eller när surt regn hamnar i sjöar eller vattendrag neutraliseras de basiska ämnena som exempelvis är en förutsättning för skaldjur. Skaldjur bygger nämligen sina skal av basiska ämnen och eftersom de befinner sig längst ned i näringskedjan får detta förödande konsekvenser för hela näringskedjan. De större fiskarna som äter skaldjur får ingen föda, när de fiskarna dör får de som livnär sig på dem också möta döden osv. För oss människor kan inandningen av kväveoxid, svaveldioxid och andra sura ämnen gör att giftiga metaller utlöses som skadar djuren.

På 1950-talet märkte man att det rådde stor fiskdöd i sjöar och vattendrag i södra Skandinavien, och man kom på att det berodde på det sura nedfall som kom från alla luftföroreningar som transporterats. Även om försurning kan vara en naturlig process av vind, vatten och olika organismer blir skadan inte alls lika stor som när vi är med och påverkar. När en sjö är försurad förändras ekosystemet, vattnet blir klarare och vitmossor och alger frodas på botten i och med att solljuset når längre ned. Att bryta ned alla dessa växter, löv och annat dött på botten tar betydligt längre tid och materialet samlas ihop på botten. Även växt- och djurlivet blir fattigare, de känsligaste grupperna är fiskar, lavar, vissa svampar, vattenlevande smådjur och mossor. Även byggnader förstörs av försurningen då svaveldioxiden och kväveoxiderna som omvandlas till syra förstör byggnader, speciellt de som är byggda av lättvittrade material såsom kalk- och sandsten. Även material som ligger i marken drabbas som järn, brons och ben.

Idag finns det runt 7000 sjöar i Sverige som är hårt drabbade av försurning, det sura nedfallet har dock minskat och blir mindre för varje år, men det finns fortfarande alltför höga halter av sura ämnen i åar och bäckar. Dock går vi mot rätt väg, i Sverige minskade våra svavelutsläpp med ca 90 % under åren 1980-2005, och kväveoxidutsläppen halverades. Det är ju dock inte bara Sverige som måste ta tag i problemen utan hela världen, även om vi i Sverige minskar våra utsläpp räddar inte det vår mark eftersom att föroreningarna sprids med vinden över världen och det sura nedfallet som finns här kommer från flera olika länder. Men det finns mycket kvar att göra och våra farliga trafikutsläpp skadar fortfarande vår miljö på ett sätt som är ohållbart, och vi måste göra någonting åt det. Idag.

/Amanda

Källor:

http://www.airclim.se/tema_acidification_orsaker.php

http://miljo.vgy.se/faktabasram.html

En naturlig växthuseffekt ska finnas på jorden eftersom att utan den skulle jordytan bli för kallt, men när växthuseffekten förstärks av människan på ett onaturligt sätt blir detta ett problem. Människan släpper idag ut alldeles för mycket växthusgaser som leder till att atmosfären blir tjockare. För mycket utsläpp av koldioxid, som är en restprodukt av fossila bränslen som vi använder dagligen leder till en förstärkt växthuseffekt.

Vi reder först ut hur en normal växthuseffekt fungerar: solstrålar lyser ner på jorden och passerar atmosfären. Den värmen jorden behöver absorberas medan överskottet studsar mot jorden och reflekteras sedan ut och tillbaka till rymden.

Den förstärka växthuseffekten ser ut på ett annat sätt: solens strålar kommer ner på jordytan, precis som det ska men värmeöverskottet har nu svårare att reflekteras tillbaka ut till rymden eftersom att atmosfären blivit tjockare. Koldioxiden från bl.a. bilens avgaser stiger upp och fastnar i atmosfären som blir tjockare. Istället för att överskottet reflekteras ut studsar det istället tillbaka till jordens yta igen och jorden blir då varmare än vad den normalt ska vara.

Vattenånga är den gas som bidrar mest och svarar för 90 % av växthuseffekten, dock påverkar inte människan halten av vattenånga. FN:s klimatpanel, IPCC uppskattar att om koldioxidhalten fördubblas kan medeltemperaturen på jorden öka med 1,5 – 4,5 grader under de kommande hundra åren. Vidare forskning bedömer att om jordens medeltemperatur skulle öka med 2 grader skulle detta innebära ”fara” och orsaka mycket allvarliga konsekvenser. Forskare bedömer även att om jordens medeltemperatur skulle höjas med 4,5 grader skulle resultera i en katastrofal risk för mänskligheten. Man har gjort mätningar som visat att den globala medeltemperaturen redan ökat med ungefär 0,5 grader under de senaste åren.

Vad skulle dessa följder kunna vara mer konkret? Om vi inte ändrar vårt beteende kommer temperaturen att öka och torra länder kommer att bli ännu torrare och länder med mycket nederbörd kommer att få ännu mera nederbörd, vissa platser kan i framtiden vara obeboeliga. I vissa områden kommer växter inte längre kunna växa och somliga arter kommer att dö ut. Att glaciärerna smälter är någonting vi redan vet om och att det beror på växthuseffekten är forskare säkrar på. År 2007 var rekordår för isens smältning. Tänk dig ett glas med vatten och en hel del isbitar. När isbitarna smälter kommer vattnet i glaset att rinna över. Samma sak kommer att hända med vattennivån i haven. De delar i världen som ligger jämnt med havsytan har stor risk att översvämmas. Delar av Sverige ligger i riskzonen. Detta är bara ett fåtal konsekvenser. Med varje konsekvens följer även problem ur både ur ett sociologiskt och samhälls perspektiv.





/Tilda

Källor:
http://korkortonline.se/teori/klimat/
http://miljo.vgy.se/faktabasram.html
Wijkman, Anders & Rockström, Johan, Den stora förnekelsen Förlaget och författarna 2011 sid. 152-174

Försurning och övergödning beror på olika orsaker. Avgaser från bilar är en stor källa till dessa problem. Kolsyra, svavelsyra och salpetersyra är syror som bildas i atmosfären.

Kolsyra:
När koldioxid från avgaserna möter vatten bildas kolsyra i en kemisk reaktion som ser ut såhär:
CO₂ + H₂O = H₂CO₃ --->    Koldioxid + vatten = kolsyra.
Kolsyran bidrar till försurningen när det genom nedfall från luften hamnar på mark och sjö. Kolsyra fräter även på husbyggnader.

Svavelsyra:
De fossila bränslena innehåller svavel som bildar svaveldioxid vid förbränning (i detta fall i bilens motor). När avgaserna släpps ut i atmosfären omvandlas svaveldioxiden till svavelsyra som bidrar till försurning och svavelsyrans sulfatjon kan även bidra till övergödning.

Svaveldioxid, SO₂ oxiderar och blir till svaveltrioxid som har beteckning SO_3. när sedan svaveltrioxiden reagerar med vatten i luften omvandlas detta till svavelsyra, H₂SO₄.

2SO₂ + O₂ → 2SO₃ (svaveldioxid + syre = svavetrioxid)

SO₃ + H₂O → H₂SO₄ (svaveltrioxid + vatten = svavelsyra)

Salpetersyra:
När kväve och syre möts i över 1200 grader, vilket det är i en bilmotor omvandlas det till kväveoxid. När sedan kväveoxiden släpps ut i atmosfären och möter syret blir kvävedioxid som i sin tur blir till salpetersyra när det möter vatten. Denna reaktion ser ut på följande sätt:

Som bilden ovan visar har salpetersyran två olika effekter, NO₃^- (nitratjon) och H₃O⁺ (oxoniumjon) som bidrar antingen till övergödning eller till försurning.

/Amanda, Tilda och Alexandra

Källor:
www.ts.mah.se/utbild/zbnts/kemi/Vardagskemi.DOC
http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsurning
http://sv.wikipedia.org/wiki/Salpetersyra

Ozon, O₃, är en gas som består av tre syreatomer, den är livsviktigt uppe i atmosfären på grund av att den reducerar skadlig UV-strålning. Men då ozonet befinner sig nära marken är den istället farlig för vår hälsa, detta kallas marknära ozon. Detta problem bildas av kemiska reaktioner mellan kolväten och kväveoxider under inverkan av solljus. Både kolväten och kväveoxider är två ämnen som bilar släpper ut genom avgaser och bilarna är just en stor bidragande faktor till det marknära ozonet.  För människan är det skadligt på så sätt att den irriterar våra slemhinnor samt ge oss andningsbesvär. Men marknära ozon är inte bara skadligt för oss utan den skadar även andra djur och växter och det blir även svårare att odla.

/Tilda och Alexandra
Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ozon
http://miljo.vgy.se/faktabasram.html

Fossila bränslen innehåller många farliga ämnen för allt levande på jorden, utsläppen har minskat men det är fortfarande alldeles för höga farliga halter som dagligen släpps ut. Kväveoxid, koldioxid, svaveloxid, kolmonoxid och kolväte är exemplen på giftiga ämnen som förorenar luften på grund av avgaser från bilar.

Kväveoxider, (NOx) bildas vid reaktioner mellan syre och kväve vid höga temperaturer. Gällande avgaser finns kväveoxider i två olika varianter; kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2). Dessa ämnen retar slemhinnorna och skadar även växter. Då kväveoxider kommer i kontakt med vatten (då bildas salpetersyra som är frätande) leder det till försurning. Kvävet är också en bidragande faktor till övergödningen som är ett stort problem idag.

Koldioxid (CO2) är en vanlig och viktig gas men i och med gasens ökning har det lett ökad växthuseffekt och global uppvärmning.

Svaveloxider, (SO2) inverkar på samma sätt som kväveoxider, då det gäller hälsa miljön men bidrar inte till övergödning. Gasen svaveloxid bildas i motorer som drivs med bränslen som innehåller svavelföreningar.

Kolmonoxid (CO) är en gas som bildas vid en förbränning som inte är fullständig. Denna gas är farlig i och med att den försämrar syretransporten i våra kroppar.

Kolväte (HC) finns i bensin och dieselolja och inom den gruppen finns många andra flyktiga organiska ämnen. Många av dessa kolväten kan framkalla cancer.  

/ Tilda
Källor:
http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Halsa/Luft/Fakta-om-utslappen/#marknaraozon

Kväveoxider, kolmonoxid, kolväten, koldioxid och partiklar är ämnen som släppts ut av motorfordon. Men det är inte bara avgaserna som avger luftföroreningar utan även genom att bara tvätta bilen släpper vi ut skadliga ämnen rakt ut i våra vattendrag, så som kadmium, bly och nickel. Även däckpartiklar som innehåller bland annat cancerframkallande HA-oljor, bränslerester och ftalater som påverkar våra hormoner i negativ riktning. Bilarnas miljöförstöring tar inte slut där, utan det finns också föroreningar i bränslet. När bilen körs virvlas det upp partiklar i körbanan som damm och slitagepartiklar från däck och vägar, detta leder till att luftkvaliteten försämras. Inte ens när man skrotar bilen försvinner problemet. När den bryts ner avges de skadliga ämnena som finns i bilen ut i skogar och sjöar (vilket är två vanliga bilskrotställen) och faktum är att 10 000 skrotade bilar kan förorena 48 miljoner kubikmeter vatten, vilket är vad ungefär 240 miljoner människor förbrukar under ett dygn.


Källor:

www.hsr.se
http://miljo.vgy.se/faktabasram.html

/Amanda och Tilda