bilproblemet

Hur ska man då hitta en lösning på alla dessa problem? För att vi ska göra något åt klimatförändringarna måste vi minska våra koldioxidutsläpp, kolförbrukningen och resten av våra fossila bränslen. En idé är att vi fokuserar en stor del på just transportväsendet, men för att göra det bör vi först göra elproduktionen fri från kolberoendet och på så sätt kan vi använda energin från förnybara energikällor och då även göra transportsektorn fri från kolet. Två forskare vid Princeton University som heter Steven Pacala och Robert Socolow har undersökt om vi kan använda dagens teknik för att använda lika mycket el och energi som vi gör idag men med ett mindre koldioxidutsläpp. Några metoder som de kollade på var kollagring, vindkraft, solkraft och kärnkraft. Att då påstå att vi inte har den tekniken idag stämmer inte, utan vi kan faktiskt använda och förbättra den som redan finns idag. Det kostar såklart otroligt mycket pengar att göra nya satsningar, men det är det som krävs om vi ska sluta skada miljön så att vi och allt djur- och växtliv ska kunna fortsätta leva och frodas. Exempel på regeringar och områden som har satsat på detta finns det flera av, vissa brittiska kommuner har t.ex. minskat sina utsläpp med 70 % och har samtidigt haft en stark ekonomisk tillväxt. Det finns pengar att tjäna i att vara miljövänlig, speciellt inom de närmsta åren då miljövänliga alternativ bara blir mer och mer populära.

Danmark är ett exempel på ett land som satsade på vindkraft och är idag världsledande inom området och står för 21 % av hela landets elektricitet. Något häpnadsväckande är att nästan 85 % av kapaciteten ägs av enskilda personer eller kooperativ, man skulle alltså kunna säga att folket har makten över energin. Elektriciteten från vindkraft är dessutom billigare än el från fossila bränslen i flera länder och branschen har en tillväxt på 22 % per år och priset för vindkraft förväntas sjunka med nästan en tredjedel vilket gör det ännu lönsammare. Man har dessutom beräknat att vindkraft skulle kunna förse 20 % av USA:s energibehov. Kritikerna till vindkraft brukar påpeka att vinden blåser inte alltid, men det kan man lösa med att placera vindkraftverken på flera stora områden och sprida ut dem. Dock betyder det att vissa inte används när det inte blåser, men det gäller även andra kraftverk som t.ex. kol. Dessutom är vindkraftsverk både säkrare, fungerar bättre och är billigare att underhålla. Ett förslag till att utnyttja vindkraften ännu mer är att pumpa ner komprimerad luft i jorden och använda den senare. Ett annat alternativ är att vindkraftverken producerar väte för drift av stationära bränsleceller när vinden är svag.

Förutom att utnyttja vinden kan vi använda oss av solen och utvinna solenergi med tekniker som solvärmda tappsystem, termiska solkraftverk och solceller. Solvärmda tappsystem är enklast att använda i hemmet, det kostar dessutom inte mycket och till den har man en solfångare. Solfångaren placeras på taket så att den vetter mot söder och fångar då upp sol för att värma vatten. Det behöver inte underhållas men bör däremot kombineras med t.ex. en oljepanna. Termiska solkraftverk koncentrerar solens strålar på absorbatorer och skapar både el och värme. De producerar stora mängder elkraft, mer än ett hushåll kan förbruka och det finns flera modeller att välja, till ett överkomligt pris. Termiska solkraftverk kompletterar dessutom vindkraften bra eftersom när det inte blåser kanske solen skiner. Solcellstekniken innebär även det att man kan producera sin egen el, det gäller bara att man är ansluten till ett elnät eller har en batteribank, de håller dessutom i hela 40 år vilket gör det lönsamt då garantin dessutom ligger på 25 år. Det man gör är att man använder solljuset för att skapa elektricitet, med en växelriktare blir det till växelström. Denna teknik fungerar bäst på sommaren och man kan dessutom tjäna pengar på detta, i bl.a. Japan kan man sälja överskottsel. Det finns flera alternativ till att generera el som tidvatten- och vågkraftverk men dessa exempel visar att vi har tekniken, vi behöver bara satsningar.

Genom att göra oss elen fri från kolet är vi ett steg närmre att även göra transporter kolfria, även om det är svårt. Brasilien är ett exempel som satsar på förnybara bränslen som använder etanol från sockerrör som vi skrivit om tidigare. Bilindustrin i Japan har dock gjort flera tekniska framsteg, Honda och Toyota har ingenjörer som arbetar med att utforma effektivare bilar och kan marknadsföra en ny teknik som halverar bränsleförbrukningen. Dessa nya fordon, hybridbilar så kombineras en bensindriven förbränningsmotor med en ny elmotor. En Toyota Prius stängs av när man saktar ner eller stannar och startar inte igen förrän bilen har fått upp hastigheten vilket minskar på avgaserna. Då är det elmotorn som tar över som drivs av energi som skapas av inbromsningarna, vilket är energi som annars slösas bort i vanliga bilar. Den behöver dessutom bara tankas var tusende kilometer och är i sin storleksklass den bil som förbrukar minst kol. Den förbrukar ca 70 % mindre bränsle och koldioxidsläpp än flera stadsjeepar som är populära i bl.a. USA och Australien. Och det är med just 70 % som forskarna säger att världens koldioxidutsläpp bör minskas innan 2050 för att stabilisera klimatet.

Skulle kolet ta försvinna från elmarknaden skulle andra typer av fordon bli mer lockande, i Frankrike finns det idag runt 10 000 elbilar. En lösning från Europa är en bil driven av tryckluft som utvecklats av ett bilföretag från Luxemburg. Bilen har samma teknik som metandrivna bussar som har komprimerad gas i tankarna. De har dessutom en hybridförbränningsmotor som förbättrar räckvidden och prestanda. De kan köra i 120km/h och räcker i 300 km om man kör 50km/h. Det kostar bara 2,5 dollar att ladda på med komprimerad luft och det tar bara tre minuter vid en station, gör du det hemma tar det tre och en halv timme. Tekniken är dock inte fulländad men kommer förmodligen att förbättras inom de närmsta åren, och allt som kommer ur avgasröret är bara ren och kall luft. Så tänk om en dansk familj skulle använda sig av en sådan här bil (CitiCAT), om de är delägare i en vindgenerator kan de använda vinden inte bara till el utan också till att komprimera luft åt bilen. Det är en ganska stor skillnad om man jämför med en amerikansk familj som köper sin elektricitet och bränsle från stora företag som släpper ut luftföroreningar.

Transportsektorn står för en tredjedel av de globala koldioxidutsläppen, så tänk om vi skulle utnyttja alla dessa saker, om bilarna skulle gå på komprimerad luft istället för bensin. Tänk hur mycket avgaserna och luftföroreningarna skulle minska! Det här är ett koncept som är vinnande på alla plan, det finns otroligt mycket pengar att tjäna eftersom att vara miljömedveten är trots allt modernt idag. Det skapar dessutom arbetstillfällen. Men framförallt är det mycket mer skonsamt mot vår jord, vi slipper släppa ut så mycket kväveoxider och svaveldioxider så försurning och övergödningen minskar, även flera andra miljöproblem som den biologiska mångfalden gynnas och vi människor får en bättre fysisk hälsa. Gör vi en global storsatsning runt hela världen kan vi bara vinna på det, samarbetar vi ihop över länders gränser blir vi fredligare och kanske mer villiga att hjälpa varandra. Satsar vi på den nya tekniken i utvecklingsländer dessutom där det definitivt behövs bl.a. arbeten åt folket kan vi bara gå åt rätt håll. Det finns alltså lösningar, och kan komma nya om vi bara fortsätter att forska, utveckla den tekniken vi har och gör allt vi kan för att rädda vår jord. Vi har ju trots allt bara en.'

/Amanda och Tilda

Källa:
Vädermakarna: Människan och klimatet, Tim Flannery, Norstedts, 2006

Att välja kollektivtrafiken framför bilen är både billigare och miljövänligare men ändå väljer 6 av 10 stockholmare bilen före kollektivtrafiken. Men det finns saker att förbättra inom den kollektiva trafiken som skulle göra att fler skulle åka tunnelbana, buss, tvärbana och pendeltåg. SLs priser är visserligen billigare än bil men den är fortfarande för hög och nyligen höjde alliansen SL priserna ännu högre. Skulle kostnaden för att åka kollektivt sänka skulle givetvis fler välja den och på så sätt skulle mindre koldioxid och andra växthusgaser släppas ut.

I samband med kollektivtrafiken sker en del kriminalitet, vi menar då en tonåring ska hem från busstationen i hans område eller rent utav en misshandel på tunnelbanan. Att åka hem sent på kvällen med kollektivtrafiken förknippas ofta med en slags rädsla för att någonting kan hända. En satsning på fler vakter som patrullerar på tunnelbana och andra kollektiva färdmedel eller att anställa fler på lugna gatan skulle medföra trygghet till resenärerna och på så sätt skulle förmodligen fler åka kollektivt. På olika buss- och tunnelbanestationer är det även ofta mörkt på kvällen och med mer belysning skulle tryggheten öka ytterligare. Att göra denna satsning är både värd ur flera syften, kollektivtrafiken är miljövänligare, färre brott skulle begås om det fanns fler väktare och mer belysning och tryggheten skulle öka hos resenärerna.

En annan satsning som kan göras på kollektivtrafiken är att bygga ut den ännu mer. Detta gör den mer tillgänglig för resenären som innan hade det långt ifrån en hållplats exempelvis. På detta sätt gynnas miljön i och med att fler förmodligen kommer att åka kollektivt. Även ännu fler arbetstillfällen kommer att skapas, byggarbeten då trafikvägarna byggs ut samt att fler chaufförer kommer att behövas. Det har länge diskuterats om att unga har svårt att få jobb, men att bygga ut kollektivtrafiken samt stärka dess säkerhet skulle medföra många arbetstillfällen.

Det vore naivt att säga att klimatet skulle räddas genom att förbättra kollektivtrafiken men det är ett steg på vägen och en bra kollektivtrafik går hand i hand med att kämpa för miljön. I innerstaden syns bussar överallt och under marken gömmer sig tunnelbanorna med täta mellanrum mellan hållplatserna. Men i innerstaden syns även många bilar åkandes eller parkerade längs vägarna. Är bilen ett måste i innerstaden? Räcker inte kollektivtrafiken till där? Vi tror att en bilfridag i månaden eller i kvartalet i innerstaden vore någonting positivt och fullt möjligt! Årligen sätts ett flertal nya miljölagar men det känns inte som att foten har satts ner riktigt, utan mer som att stora politiker blundar för detta problem. Vi tror på miljölagar i kombination med aktion i form av satsningar på rätt bränsle, bättre kollektivtrafik och som sagt bilfridagar i innerstaden.


/Tilda och Amanda
Källor:
http://www.rfss.se/Documents/RFSS/Documents/Verksamhet/InfraKom/Framtidens%20kollektivtrafik/Den%20goda%20staden%20-%20Kollektivtrafik%20som%20norm.pdf

Denna klimatförändring som redan tagit fart kommer snart att medföra allvarliga konsekvenser om vi inte ändrar vårt beteende. Så som tidigare nämnt kan växthuseffekten slå hårt på allt levande, medeltemperaturen beräknas att öka med 1,5 – 4,5 grader de kommande hundra åren om vi fortsätter leva på det sättet vi gör idag. År 2003, då det var värmebölja dog tiotusentals människor och ännu fler kommer att dö med tanke på att jordens medeltemperatur ökar.

Att värmen ökar leder även till översvämningar. Haven är uppdelade i tre skikt med olika temperaturer och det har en avgörande betydelse för vårt klimat. Då värmen ökar i luften likaså rubbas temperaturen i haven. Varmt vatten tar större plats än kallt och på så sätt riskerar vi kommande översvämningar. Och med tanke på att glaciärerna smälter p.g.a. växthuseffekten bidrar även dess smältvatten till översvämningar.

Förmodligen kommer även olika sjukdomar att öka på olika platser eftersom att sjukdomar trivs där det är varmt och det finns risk för att sjukdomar sprids och medför epidemier.

Människor svälter och har brist på vatten i olika delar av världen. 40 % av världens befolkning hämtar dricksvatten ur flod- och bäcksystem som består till hälften av smältvattnet från bergsglaciärer. Om jordens medeltemperatur når en ännu högre grad riskerar dessa 40 % allvarliga problem rörande vattenbrist. Som det ser ut idag är det redan illa nog och om 70 år kan det bli ännu värre då man förutspår att ytterligare tre miljarder människor kan drabbas. Inte nog med det, torka och översvämningar kan förstöra stora mängder av mat.

Om människor riskerar att dö p.g.a. klimatförändringarna som gör att man inte längre kan leva på den platsen man gör. Värmen, översvämningar, naturkatastrofer, sjukdomar och brist på vatten och mat kommer antingen leda till död eller till massutvandring. Vi kommer få en ny typ av flyktingar, klimatflyktingar. Vilka kommer att släppa in dessa människor, vilka kommer att ta hand om dem? Förmodligen kommer många utav länderna stänga sina gränser och stänga människor ute, nya konflikter skulle uppstå och krigsrisken skulle förmodligen öka. Om det skulle ske en massutvandring av klimatflyktingar är det inte så troligt att alla världens länder skulle välkomna dem med öppna armar. Som det ser ut idag råder en sträng invandringspolitik i många länder och många har en främlingsfientlig syn. Dessutom om endast vissa länder tar emot dessa flyktingar krävs så pass mycket resurser som förmodligen inte ens finns. För att det ska funka krävs att alla länder går samman i exempelvis EU eller FN där man samarbetar och kommer överens om att alla ska hjälpas åt och ta hand om alla så gott man kan. Den fungerar inte att hela världens befolkning skulle på ena halvklotet för att det andra är obeboeligt p.g.a. klimatet och därmed skulle halva jordens resurser inte kunna användas. Maten och vatten skulle förmodligen inte räcka till. Platsen i sig skulle förmodligen inte heller räcka till då man skulle bli tvungen att bygga nytt på enorma områden. Arbeten skulle inte heller räcka till. Ni hör ju hur det låter, det är ohållbart och vi måste sätta stopp för detta. 


/Tilda, Amanda, Alexandra
Källa:
http://korkortonline.se/teori/klimat/
http://www.rfss.se/Documents/RFSS/Documents/Verksamhet/InfraKom/Framtidens%20kollektivtrafik/Den%20goda%20staden%20-%20Kollektivtrafik%20som%20norm.pdf

Idag finns det många olika alternativ till bränsle men ingen utav dem tycks vara speciellt miljövänliga. EU har slagit fast att 2012 ska personbilar inte släppa ut mer än 120 g koldioxid per km men många bränslen släpper ut betydligt mer än detta både från tillverkning till användandet av bränslet.

Etanol är en alkohol som kan användas som bränsle i vissa bilar, som dessutom släpper ut mindre koldioxid än bensin. I USA exempelvis odlas majs i mängder som framställs till etanol, detta kan tyckas miljövänligt – en bil som går på majs. Men faktum är att det överskrider Eus utsläpps krav, etanolen gjord på majs släpper ut 133 g/km, mycket p.g.a. kolen som används vid framställningen. Ett annat problem kring detta är att 200 kg majs räcker för en människas kaloribehov under ett helt år, men 200 kg majs räcker inte mer än till en tank etanol. Världsbanken informerar även att etanoltillverkningen tillsammans med produktionen av andra biobränslen bidragit till det kraftiga stigandet av matpriser det senaste året. Trots dessa två dilemman, plus att etanolen av majs släpper ut mer koldioxid än vad som börs planerar USA att öka produktionen till hundra miljarder liter om året.

Men det finns miljövänliga alternativ och jag skulle vilja lyfta fram Brasiliens etanol som framställs av sockerrör som endast släpper ut 22 g koldioxid per km – det miljövänligaste alternativet av bränsle idag. Men självklart finns det en baksida av detta också ur sociologiska och samhälle aspekter. Arbetarna bakom detta miljövänliga alternativ sliter hela dagar. Sockerrören skördas för hand trots att detta skulle kunna göras med maskiner. När vi bilägare runt om i världen tankar den Brasilianska etanolen som får oss att känna oss miljövänliga är det människor som slitit under otroligt dåligt lön för detta. Men det måste ju finnas en lösning på det!

Majsföretagen i USA subventioneras, majsföretagen i USA har stora maskiner och etanolen gjord på majs säljer bra. Hur skulle det se ut om Brasilien hade samma förutsättningar? Jag tror att arbetarna skulle arbeta under mycket bättre förhållanden då de förhoppningsvis skulle förses med både maskiner och bättre lön, med maskiner går arbetet dessutom fortare och på så sätt krävs kanske inte en arbetsdag på 10-12 timmar längre. Självklart skulle detta å andra sidan få konsekvenser så som att koldioxidutsläppet skulle öka med tanke på maskinerna. Det är även möjligt att etanolpriset skulle kunna höjas i och med att arbetarna nu får högre lön, men om lönen kommer från subventioner bör det egentligen inte påverka priset.

Att använda sig av hållbara bränslen tror jag är det viktigaste som måste ske för att skapa en miljövänligare bilkörning (och framställning) och det finns olika alternativ, somliga bättre än andra. Det gäller att välja det bättre alternativet framför det sämre. Och jag anser att satsningar bör göras på etanolen av sockerrör - ett alternativ som verkar vara av det miljövänligaste slaget och med större satsning på detta kan det endast bli bättre - bättre för arbetaren, klimatet och för samhället.

/Tilda

Källa:
http://www.e24.se/business/ravaror/det-smutsiga-miljobranslet_134915.e24
Eklund Klas, Vårt Klimat, Norstedts Amademiska Förlag 2009, sid. 149-150

Bilanvändandet i dagens samhälle har blivit en norm, att äga en bil har blivit något av en nödvändighet för en vanlig svensk familj som ”behövs” nästan dagligen i vardagen. Hur bilen ska ta sig fram i samhället har varit den centrala utgångspunkten de senaste sextio åren, allt fler trottoarer och småvägar har tagits bort för att göra plats för de motorvägar som bilen kan ta sig fram på. Men det är inte bara Sverige, Kina blev nyligen det största billandet och har gått om både USA och Japan. Även Tyskland är ett stort billand med flera industrier och en infrastruktur anpassad efter bilåkning. Att ha en bil är idag ingen lyxprodukt som bara vissa har råd med, även om de ofta kostar mycket pengar att köpa och är dyra i drift finns det billiga alternativ som gör att majoriteten i västvärlden har råd att köpa en. Och eftersom vi har gjort oss så pass beroende utav bilen, och vi dessutom lever med bilden av att en familj knappt kan klara sig i vardagen utan en bil leder till att bilägandet har blivit en norm. Dock gäller detta inte utvecklingsländerna där bilåkandet inte är en självklarhet, utan fokus ligger mer på att ha mat, boende och en god hälsa vilket inte är det lättaste under de förhållanden som många lever under. 20 % av de rikaste av världens befolkning står för hela 86 % av den privata konsumtionen i hela världen, och den ökar med 2,3 % per år i de industrialiserade länderna. I Ostasien rör det sig om hela 6,1 % per år. De fattigaste 20 % i världen står däremot bara för 1,3 % av privatkonsumtionen. Inte nog med det, de rikaste 10 % står dessutom för 60 % av all konsumtion av energi och äger 85 % av världens alla fordon. Industriländerna som är en femtedel av världens befolkning står för 75 % av alla utsläpp som förorenar miljön och gör den skadlig för naturen, djuren och inte minst oss människor. År 1996 var det 84 000 i Indien som dog på grund av yttre luftföroreningar som är från industrier och bilavgaser. I Latinamerika och Karibien dog 113 000, och i industriländerna 147 000. Man beräknar att tre miljoner människor avlider per år på grund av alla giftiga utsläpp i luften. I Europa är 80 % av allt resande med bil, vilket såklart leder till skador på miljön.

Dessa siffror är skrämmande, inte bara alla dödsfall som sker på grund av alla luftföroreningar som vi står för, utan även den ojämlika fördelningen i världen. De rika delarna av världen är de som står för den största delen av miljöförstöringen, men det är de fattiga utvecklingsländerna som får ta konsekvenserna. Utvecklingsländerna har inte heller samma skydd mot den globala uppvärmningen som industriländerna, då de inte har resurserna till att värja sig mot naturkatastrofer och miljöförstöring som de rika länderna har. Nu rör detta sig inte bara om utsläppen från bilar, men en stor del av problemet kommer från just dessa föroreningar för att vi inte orkar ta tag i ett problem som kostar för mycket pengar och kommer att ta tid. Sedan flera hundra år tillbaka står vi fortfarande och stampar på samma ställe, vi utnyttjar de fattiga och underlägsna länderna för att vi ska tjäna så mycket pengar som möjligt.

USA är en stark motståndare mot att minska utsläppet av växthusgaser, framförallt Bushregeringen som har ansträngt sig för att arbeta för fler miljöföroreningar istället för att ta tag i problemen. Det har grundats lobbygrupper bestående av olje-, gas-, kol,- bil- och kemiföretag som aktivt arbetat med att sprida felaktig information om klimatförändringarna som råder. Deras öppna syfte var att ”utså tvivel beträffande teorin om global uppvärmning”, de grundades 1989 och var aktiva i elva år då de gav flera miljoner dollar år politiska organisationer och propaganda. En effektiv skrämselmetod som tog fart var att sprida ett påstående om att bensinpriserna skulle stiga om man skulle arbeta med klimatproblemen. År 2000 hoppade många av och gruppen upplöstes, dock finns deras hemsida kvar. När stormakter som USA tydligt visar att miljön och utsläppen som sker, inte är så viktig utan något problem som ligger långt in i framtiden är det lätt att andra länder får samma uppfattning. USA ligger på efterkälken när det gäller energisparande, solcellsteknik och vindkraft. Skulle USA, Kina och andra länder som idag har otroligt mycket pengar, makt och står för en stor del av miljöförstöringen och dessutom handlar och är delaktiga i många u-länder ställa sig först i ledet med att ta miljöfrågan på allvar, och dessutom driva på andra länder att göra detsamma skulle nog det leda till stora förbättringar inom bl.a. då bilindustrin och våra utsläpp. För idag ser det ut som så att vi utnyttjar fortfarande u-länderna för att vi ska leva med så hög standard som möjligt. Vår bekvämlighet och våra lyxprodukter gör oss ovilliga till att förändra oss och våra vanor som vi tar som en rättighet, men det håller på att förstöra världen och tar livet av människor varje dag. Därför måste länder som USA, organisationer som FN och EU driva på frågan ännu hårdare, lägga alla pengar man tjänar idag åt sidan och ta tag i problemen vi har. Gör vi inte det kommer det till slut inte finnas kvar några pengar att tjäna eftersom att vi kommer att ha förstört vår natur och förbrukat alla våra fossila bränslen. Man tycker att den globaliserade världen vi lever i idag borde göra att vi känner ett större ansvar att ta hand om vår jord och alla människorna som finns på den istället för att bara rå om sina egna intressen. Utvecklingsländerna kan inte göra så mycket då de saknar resurser och hjälpmedel, och det är där vi kommer in och gör allt i vår makt för att minska vår miljöförstöring med hjälp av att ta sig an en enklare livsstil, hitta nya lösningar och förbättringar till det som redan finns. Lättare sagt än gjort, men vi måste ju börja någonstans.

/Amanda

Källor:

http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article529706.ece

Vädermakarna: Människan och klimatet, Tim Flannery, Norstedts, 2006

Sociologi, Anthony Giddens, Studentlitteratur 2003

En sak som jag förundras över är att så många människor i vårt samhälle tycker att det är helt okej och helt självklart att vi ska bygga samhället utifrån bilen. Kom igen, våra städer bebos av människor, alla sorters, de kan vara små, stora, gamla, sjuka, fattiga och vi ska alla enas om ett relativt begränsat utrymme. Detta samhälle ska alltså vara ett tryggt samhälle, där man ska kunna röra sig utomhus utan att bli sjuk av luften vi andas in, eller inte kunna sova om nätterna på grund av bullret nere på gatan eller riskera att skadas varje gång man går ut. Dessutom så behöver vi natur för att kunna må bra och inte på allt för långt avstånd.

Kan jag komma fram med bilen? Kan jag parkera min bil? Försämra inte bilen! Gör det inte dyrare att köra bil! På dessa punkter känner jag igen mig, med tanke på att jag har körkort och egen bil. Detta är fel, vi måste tänka om och tänka rätt. Men det är tyvärr såhär vi bygger vårt samhälle.

/ Alexandra

Vad är egentligen våran dröm? Inte är det iallafall sena bussar eller inställda pendeltåg. Hur låter det att kunna åka när du vill och komma fram dubbelt så fort?

Små snabba spårbundna fordon för ett par personer ska kallas för spårtaxi, dessa kallar du på vid busshållsplatsen och inom kort så tar den dig dit du vill.

Men vad är fördelarna med dessa? Den bästa skulle jag nog säga vara att miljöpåverkan minskas väldigt mycket med dessa och att risken för olyckor är minimal. Dessa ska också vara väldigt billigt att bygga. Vad det kommer att kosta att bygga eller att åka spåtaxi är osäkert men det sägs att den ska vara dubbel så bra och hälfen så dyrt som att åka buss eller bil, inventeringskostnader beräknas också att halveras. Beräkningarna säger att ett spårtaxisystem kan bli mycket kostnadseffektiva.

Skulle detta kunna vara ett alternativ? Har vi ens plats för mer grejer i Stockholm? Räcker det inte med våra tunnelbanor, tvärbanor, pendeltåg och bussar? Jag tror att politiker är villiga att gå hur långt som helst för att försöka få ett sånt effektivt samhälle som möjligt. Men var dras gränsen egenligen? Jag tror att vi kommer att bli aldelles för bekväma. Vi kommer aldrig behöva röra på oss eller någonting på grund av att vi kan ta oss överallt kollektivt eller med våra bilar.

Dett måste få ett stopp, jag anser att vi inte behöver bygga mer saker i Stockholm, det börjar gå till överdrift. Vad ska vi prioritera först? Samhället och dess bekvämlighet eller att rädda vår miljö?

/ Alexandra

Källor:
http://www.wspgroup.com/sv/WSP-Sverige/Sektorer/Alla/Transport-och-Infrastruktur/Ett-samhalle-utan-bilar/

Bilens stora genombrott var på 1900-talet, och om vi ser på Sverige så var det under 50-talet som antalet personbilar började stiga då vi var i en ekonomisk tillväxt i Sverige och den materiella standarden blev bättre vilket gjorde att vanligt folk kunde köpa en bil. Från 252 000 registrerade bilar ökade det till 1 193 000. Eftersom att samhället inte var byggd för bilar blev trafikolyckorna många och man började tänka om, vi var tvugna att bygga om samhället efter bilen. Under 80-talet var vi uppe i nästan samma siffror som vi är idag av antal personbilar. Enligt SCB var vi 2008 uppe i nästan fem miljoner personbilar i trafik i Sverige. Det är nästan en bil per varannan person, och då är det dessutom långt ifrån alla som har åldern inne, rätt kunskap eller fysiska möjligheter till att överhuvudtaget köra bil. I april 2011 nyregistrerades 31 132 personbilar i Sverige, en ökning på drygt 12 % från året innan. Det betyder att trots all information och varningar om miljöskador, nya miljöavtal, försök med miljövänliga bilar så har det bara lett till att människor köper ännu fler bilar.

Transporter i Sverige idag står för drygt 25 % av den energi vi gör av med, och det rör sig då främst om oljeprodukter. Privatbilismen tror man står för nästan en tiondel av den totala svenska energitillförseln vilket inte är så konstigt om man börjar fundera på hur landet är uppbyggt. I Sverige bor vi väldigt glest vilket innebär mycket transport och åka långa sträckor för att komma till affärer eller liknande. Bara i innerstaden i Stockholm där vi ändå har en relativt bred kommunaltrafik med bussar, tunnelbana, pendeltåg som går varje dag och relativt ofta beroende på vart man bor är staden full av motorvägar och platser som är anpassat efter att åka bil. Som vi tagit upp tidigare handlar det alltifrån handel, att ta sig till sitt arbete eller bekvämligheten i att ta bilen för att hämta lite pizza på fredagskvällen. Vi har gjort oss så pass beroende att det är näst intill omöjligt att ta sig ur, men problemet kvarstår vilket politikerna märkt. Hur de olika partierna arbetar med miljöfrågor skiljer sig, Vänsterpartiet har t.ex. föreslagit att göra Stockholm mer cykelvänligt och bygga ut cykelvägar. Socialdemokraterna vill bygga ut kollektivtrafiken och bygga ut hela tunnelbanenätet, med bussar och andra kommunikationer och att de ska åka mycket oftare för att locka fler människor att åka kommunalt istället för att ta bilen. Miljöpartiet är även dem inne på samma spår och har som mål att fördubbla kollektivtrafiken, börja avveckla kärnkraften och satsa på förnybar energi som man då ska kunna använda vid bl.a. biltrafiken. De röda och gröna har även föreslagit en höjd bensinskatt för att man inte ska åka lika mycket bil. Alliansen satsar mycket på frågan om Östersjön och övergödning som till stor del har orsakats av just trafikutsläppen, däremot har de inga stora planer på att satsa på kollektivtrafiken utan snarare att förbättra de motorvägar för bilar och andra motorfordon vi har idag. Alliansens projekt Förbifart Stockholm handlar om att bygga en motorvägsförbindelse för E4 väster om Stockholm. Det gör man för att minska trafikproblemen i innerstaden, istället då binda samman norra och södra Sverige och avlasta Essingeleden. Problemet med denna idé är att det förmodligen kommer innebära att ännu fler väljer att åka bil och pengar som kunde lagts på kollektivtrafik läggs på ännu en motorväg och miljöproblemen förvärras och bidrar till växthuseffekten.

Trängselskatt var något man började med 2007 i Stockholms innerstad för att minska trängseln och göra det bättre för miljön, vilket innebär att svenskregistrerade fordon skattas när de kör in och ut ur Stockholms innerstad måndag till fredag mellan 06.30 och 18.29. Max 60 kronor per dag och fordon betalar man. Idag behöver miljöbilar inte betala trängselskatt, även det en idé som ska göra att människor blir mer miljövänliga. Det här var bara några exempel, och det är tydligt att politikerna är involverade i problematiken, men samtidigt sopas majoriteten av alla problemen under mattan. Skulle man gå ut och fråga på stan är det nog inte många som är medvetna om de stora miljöproblemen som vår stora bilanvändning innebär och orsakar. När man pratar om miljön och nya reformer ses ofta problemen med att behöva dels ändra människors inställning, men även ändra i samhället vilket kostar otroligt mycket pengar. Och att köpa en miljöbil och tro att man hjälper miljön är inte heller rätt inställning, en miljöbil är inte mer än en mindre belastning för miljön, det är ingen hjälp på vägen. Dessutom är det precis som med alla andra bilar inte direkt miljövänligt att producera en bil från början. Politikerna vet även hur mycket pengar Sverige tjänar på bilindustrin, hur många som förses med jobb tack vare de stora industrierna, hur handeln med andra länder öppnas upp och vi blir mer globaliserade vilket kan vara en bidragande orsak till de lite tafatta försöken till att förbättra bilutsläppen, men främst med att informera om hur mycket skada de faktiskt gör. Inte bara i naturen utan även hos oss människor.  Som vi tagit upp tidigare tror jag att just pengar, makt i kombination med lathet och ignorans gör att ingen handskas med bilproblemen på riktigt. Pengar som går till motorvägar skulle kanske istället kunna läggas på forskning där man försöker ta fram ofarligt bränsle? Eller varför inte förbättra och utvidga alternativ till elbilen? Kan man hitta bättre alternativ till bildelarna, hur de produceras och vad de produceras av? Det finns många frågor jag skulle vilja ha svar på, och helst en lösning men det kräver att jag, och alla andra engagerar oss på riktigt och slutar inte trycka på våra politiker och alla andra tills vi hittar ett svar. För precis som de byggde om samhället efter bilen för 60 år sedan måste vi göra det motsatta, det är dags att bygga om bilen efter samhället.

/Amanda

Källor:

Zigma Samhällskunskap, Bengt-Arne Bengtsson, Liber, 2000

http://www.svd.se/nyheter/stockholm/vad-galler-saken-forbifart-stockholm_4738003.svd

http://www.trafikverket.se/forbifartstockholm

http://www.scb.se/Pages/PressRelease____313331.aspx

http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____34762.aspx

http://www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/Trangselskatt/Trangselskatt-i-stockholm/

http://alliansen.se/wp-content/themes/default/pdf/Alliansarbetsgrupp-for-miljo-och-klimat.pdf

www.mp.se

http://www.rfss.se/Documents/RFSS/Documents/Verksamhet/InfraKom/Framtidens%20kollektivtrafik/Den%20goda%20staden%20-%20Kollektivtrafik%20som%20norm.pdf

Bilbranschen är som vi redan konstaterat otroligt viktig för länders välstånd och ekonomi. Utan bilen skulle samhället i princip stanna, handeln mellan olika länder skulle avta och till och med handeln mellan olika städer skulle bli oerhört problematiskt utan bilar. Att äga en bil har sociologiskt sett blivit lite av en ”självklarhet”. Men vi alla är ändå medvetna om att bilar kommer inom en snar framtid ställa till med allvarliga problem.

Bilen möjliggör frihandel (större lastbilar och båtar är visserligen de fordonen som främst möjliggör frihandel) vilket idag har blivit en stor källa till länders ekonomi. Idag handlar man med andra länder, importsubstitution är inte någonting vanligt längre. Bilindustrin är viktig för att länder ska kunna utveckla sin ekonomi och som tidigare nämnts är Tyskland ett sådant praktexempel – om Tysklands bilindustrier skulle avvecklas skulle oerhört många förlora sina jobb. Inte nog med en stor arbetslöshet, utan detta skulle även påverka den internationella handeln, Tyskland skulle inte kunna exportera bilar och förmodligen inte ha råd att importera annat. Länder importerar även bildelar från andra länder för tillverkning och det är givet att stannar produktionen upp i ena landet händer detsamma i det andra.

Internationell handel är inte bara viktigt för länders ekonomi utan även sociologisk sett – internationell handel är en förutsättning för fred. Globalisering i sig är alltid bra eftersom att det handlar om samarbete vilket i sin tur skapar relationer. Idag finns det i princip inte ett enda land som inte handlar med ett annat och på så sätt är alla länder på något sätt beroende utav varandra. Därför är det givet att man inte bör vara i fejd med länder eftersom att det skulle leda till negativa konsekvenser för sitt egna lands ekonomi.

Men denna fria handel är ju tyvärr inte miljövänlig. Internationell handel innebär långa transportsträckor och en vara som ska transporteras till Sverige kan ha befunnit sig i tre andra länder innan den blivit klar. Exempelvis juice – fruktköttet kommer från Brasilien, saften kommer från Spanien och själva förpackningen kommer från Danmark – slutligen hamnar juicen på ICA uppe på Gullmarsplan. Under tiden dessa olika delar av juicen transporteras skapar trafiksläppen negativa effekter på miljön. Mark och sjöar försuras p.g.a. kväveoxider och svaveloxider som släpps ut med bilavgaserna, detta resulterar i att mycket av växt och djurlivet dör. Kvävet från utsläppen påverkar även övergödningen som bl.a. bottendöd och algblomning och dessutom skapar kväveoxiderna tillsammans med kolväte (som båda finns i bilutsläppen) under inverkan av solljus till marknära ozon som är skadligt. Slutligen förvärras växthuseffekten med hjälp av koldioxiden som släpps ut i mängder.

Om vi skulle ta bort bilarna helt och hållet för att rädda miljön skulle länders ekonomi rasa drastiskt och förmodligen leda till fler konflikter mellan olika länder. Utan bilarna skulle vi få en betydligt renare värld, förhindra naturkatastrofer och rädda många olika arter. Men vi har satt oss i en sits där bilen har blivit ett otroligt nödvändigt fordon i samhället för att vi ska kunna leva dessa liv vi lever i dag. Den rätta lösningen är inte enligt oss att ta bort bilen för det skulle leda till förödande konsekvenser, vi måste hitta ett betydligare miljövänligare alternativ till allt ifrån tillverkning till bränslen.

Förmodligen tänker många att det skulle vara en ekonomisk risk att hitta nya miljövänligare möjligheter till bilen och sociologiskt sett tar nog detta emot för många p.g.a. den bekvämligheten som bilen har. Men vi tror att genom att hitta nya sätt att tillverka, att hitta nya hållbara bränslen o.s.v. skulle skapa många arbetstillfällen, inte arbetslöshet.

/Tilda och Alexandra

Vi subventionerar den fossila energin med 400-700 dollar årligen och under lågkonjunkturer ges stora stöd till bilindustrierna då det vore förödande för landets ekonomi om industrierna inte skulle kunna klara sig. OPEC är beroende av att kunna sälja sin olja precis som bilindustriländerna är beroende av att sälja sina bilar. Att sluta subventionera skulle innebära betydligt mindre vinst för länderna. Tyskland är ett praktexempel på ett land där bilindustrin är otroligt viktigt för landets BNP och välfärd. Tre av de fem företagen som omsatte mest pengar år 2004 var inom bilbranschen, Daimler AG, Volkswagen AG och BMW Group och enligt näringslivsminister Michael Glos är vart sjätte jobb i Tyskland kopplat till bilindustrin, vilket betyder att en sjättedel(!) av Tysklands befolkning skulle förlora sina jobb. Det här gäller inte bara Tyskland, utan även bilindustrierna i exempelvis Kina, USA och Japan.

Vi kan konstatera att bilindustrin är viktigt för näringslivet. Bilindustrin förser många människor med arbeten och själva bilen i sig är viktig för människan – att kunna ta sig till sitt jobb, att kunna transportera varor mellan länder och även inom landet. Samtidigt har vi satt oss i en sits där vi blivit så pass bekväma att man tar bilen till affären på en sträcka på 5 km. Bilindustrin är kanske inte minst viktig för länders BNP, som i sin tur skapar möjligheten att handla med andra länder. Allt handlar trots allt om att tjäna pengar. Trots att vi är medvetna om miljöfaran fortsätter industrier att tillverka miljöovänliga bilar och dessutom på ett miljöovänligt sätt därför att det är det billigaste alternativet som skapar mest pengar. Att behöva komma på och göra om en hel bransch kostar så mycket pengar och tar så lång tid att det säkraste att fortsätta tjäna pengar, men det är ju trots allt en kortsiktig plan.

Att avskaffa bilen går inte, utan vi måste hitta en hållbar lösning, framförallt ett bättre alternativ till bränslet som finns idag. De stora mängderna av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxider som släpps ut är alldeles för höga och påverkar miljön på många olika plan bl.a. försurning och övergödning som förstör mark och vatten. Detta problem upphör inte trots över 500 internationella miljöavtal som bestämts. Vår jord ser ändå värre ut idag än för 50 år sedan. Det kanske är dags att inse att dessa hundratals avtal inte leder riktigt någon vart, utan känns mer som tomma löften i dagsläget. Vi tror att FN och EU måste sätta högre krav och på så sätt måste varje land och enskild individ känna och förhoppningsvis inse hur stort ansvar som vilar på våra axlar.

/Tilda och Amanda

Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tysklands_ekonomi
http://www.automotorsport.se/news/16132/tyska-regeringen-hj%C3%A4lper-bilindustrin/
Dagens Nyheter "Sverige kan bidra till ny vision för en hållbar värld" 16/5-11

Precis som att veta vad höstens mode handlar om eller att få backstage pass till en konsert så har miljöbilen i vissa kretsar blivit något ”coolt”. Att stå för att man bryr sig om naturen och att man är villig att göra något för detta har blivit något som de flesta strävar mot. Men vem är det egentligen som kör miljöbilen? Jag tror att det beror mest på ekonomin om man kör miljöbil eller inte med tanke på att de är så dyra. Vissa kanske inte har råd eller så kan det vara så att man planerar att köpa en miljöbil men kanske inte riktigt har hittat den man vill ha eller att man inte hittar någon som passar en i alla avseenden.

Hur ska vi göra detta till en trend, att köpa en miljöbil? Kanske skulle det vara bra om kändisarna körde runt i en miljöbil för att visa att detta är okej, att bry sig om naturen. Jag anser att detta skulle påverka många människor i vårt samhälle och de skulle nog bli mer intresserade av att köpa en miljöbil om människor de ser upp till gör så. Kanske att bloggare och liknande promotar för miljöbilen på bloggen och uppmanar människor till att köpa den. Vi måste komma på ett sätt att göra miljöbilen till en trend, alla måste ställa högre krav på varandra och politiker måste ställa högra krav på oss. Alla måste få in ”miljötänket” och detta måste vi hjälpas åt med.




/ Alexandra

Övergödning är ett av de stora problemen vi brottas med idag som är ett resultat av vår påverkan på naturen. Det finns en viss brist på olika ämnen i naturen såsom fosfor och kväve (tillväxtbegränsande ämnen), och när vi tillför näringen växterna behöver sker en gödsling för att öka växtproduktionen. Då ökar livsmedelsproduktionen vilket vi tjänar pengar på, men resterna av denna gödsling läcker sedan ut i naturen genom luft och till vatten där växterna odlas. Och i dessa livsmedels innehåll finns det ämnen som kommer att belasta miljön när det släpps ut i naturen genom avfall och avlopp. Men en av de största bovarna är bilarnas avgaser som släpper ut kväveoxider, kolmonoxid, koldioxid, kolväten och olika partiklar. Utsläppen från trafiken omvandlas och transporteras i atmosfären som sedan faller ner i vatten och mark. Dessa ämnen bidrar till försurning och övergödning på jordklotet, vilket får allvarliga konsekvenser. I Sverige släpper vår vägtrafik ut 135 000 ton kväveoxid per år, en tredjedel av det sammanlagda utsläppet. Kväveoxiderna som bilen släpper ut medverkar till surt nedfall och försurning av vattendrag och mark, även övergödning i vatten som resulterar i algblomning och bottendöd. Övergödningen sker även på skogsmark där nedfall från luften tillför mer kväve än normalt vilket leder till förändrad växtlighet och en ökad utlakning till vatten. En måttlig dos av övergödning kan vara bra, tillväxt av träd och alger och annan vegetation kan gynna näringsfattigt vatten och fiskproduktionen stiger. En konsekvens av det är att vissa växtarter som lättare tar till sig kvävet gynnas på bekostnad av andra.

Utsläppet av kväve som sedan faller ner i naturen ter sig uttryck i bottendöd, algblomning och en förändrad biologisk mångfald. Vid bottendöd är nedbrytningen viktig, eftersom tillväxten blir större av övergödningen blir antalet döda organismer fler. De sjunker sedan till botten där bakterierna tar hand om dem och bryter ner dem, men de behöver syre. Så när bakterierna får mer att göra behövs även mer syre till deras cellandning vilket gör att syrehalten på botten minskar. Den här processen kallas för bioturbation, då dessa bakterier gräver, äter och rör runt bottensedimenten så att den dessutom syresätts och hjälper till i nedbrytningsprocessen. Men blir det syrebrist störs processen och det leder till bottendöd eftersom att nedbrytningen av organismerna som faller ner inte fungerar normalt. Då finns det bakterier som behöver den näring de kan ta från syremolekyler, tar då istället den energin från nitrat- och sulfatjoner. Det gör att de som utnyttjar sulfat gör att det bildas svavelväte som luktar väldigt illa och dessutom är mycket giftig som gör liv på botten omöjlig förutom för vissa bakterier. Det blir en ond cirkel, djuren som äter dessa bakterier blir giftiga, de blir sedan uppätna av andra som så även de blir giftiga, osv. Fiskar som lägger sin rom på botten drabbas även dem, det finns alltså många problem med bottendöd.

Vid algblomning är det mikroskopiska plankton som växer till sig då de gynnas av höga närsaltshalter, de bildar då en tät hinna på vattenytan. Denna hinna gör att solljuset får svårt att tränga ned i vattnet som gör att växter långt ner som behöver solen för fotosyntesen dör ut. Djur som lever i dessa växter för skydd blir lätta byten och försvinner även dem. Denna hinna av alger kan göra att vattnet både smakar och luktar illa, vissa är till och med giftiga. Förekomsten av plankton kan bli så stor av övergödning att vattnet blir grumligt. Det blir då mörkt i vattnet och växter får svårt att växa, fiskar som mört, gös och braxen gynnas av detta medan bl.a. laxfiskar far illa. Växtligheten blir större och grundvatten kan växa igen.

Luftföroreningar står för ca 30 % av kvävebelastningen på haven i Sverige idag, man har försökt minska kvävenedfallet genom att sätta tak över mindre skogsområden vilket har gett resultat men det funkar såklart inte att göra över alla hav, så vi måste arbeta på att minska våra utsläpp.

/Amanda

Källor:

http://miljo.vgy.se/faktabasram.html, http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=932

http://www.airclim.se/tema_acidification_effekter_eutr.php

http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=932

Tommy Gärling, före detta professor i psykologi menar på att kunna åka vart man vill med bil är den största anledningen till varför man väljer att ha en bil. Statistiska centralbyrån styrker även detta och man kan dra slutsatsen om att bilens rörlighet är viktig för livskvaliteten. Genom att ha en egen bil uttrycker man även sin personlighet och även genom bilvalet. Dessutom är bilen en privat sfär där man är ifred, där man kan spela den musik man vill eller se ut hur man vill. Somliga anser att stunden de åker bil är det enda tillfället de kan vara för sig själva. Tommy Gärling förklarar även att det är statusen och nöjet i att köra bil som skapar denna vilja i att äga en.

Det finns även sociologiska teorier om varför bilen spelar den rollen som den gör idag. Bilen är en struktur i samhället eftersom att samhället är uppbyggt på ett vis där bilen ur vissa aspekter är väldigt nödvändig. Bor man exempelvis på landet blir bilen en viktig del i livet för att kunna ta sig fram. Inom många yrken är bilen likaså en viktig del för att kunna ta sig från en plats till en annan.

Ur den konstruktivistiska teorin skulle man kunna säga att samhället är konstruerat på ett sådant vis att man faktiskt förväntas att ha en bil, åtminstone någon i ens familj. Då man stöter på en person som inte har en bil i sitt hushåll blir detta som ett undantag från hur det ”brukar vara”. Hur kommer det sig att man har denna förväntning? All media tror jag spelar stor roll, i reklampauserna ser vi ofta bil reklamer och även på film är det någonting vi ser. Går vi utanför vårt hus ser vi bilar överallt och samtalsämnet ”bil” är också någonting vanligt, inte minst bland män. Ur ett genusperspektiv ses bilar som någonting manligt och att ha ett bil-intresse är något killar/män bör ha. Att bilen förknippas med manlighet är någonting som redan börjar vid barnsben då man köper bil leksaker till pojkar istället för dockor. Detta har blivit till en norm – att män minsann ska köra bil, som börjar vid födseln och följer med genom åren.


/Tilda
Källor:
http://www.miljoportalen.se/transport/bilism-och-braenslen/kaenslan-av-att-koera-bil
Giddens, Anthony Sociologi studenlitteratur 2003

Försurning som både en naturlig process och något som människan bidrar med är det andra problemet som tidigare nämnts, det orsakas även det av utsläpp av kväveoxider, men även svaveldioxid och ammoniak. Kväveoxiderna som bildas vid all sorts förbränning kommer till stor del från trafiken och omvandlas till svavel- och salpetersyra när det kommer i kontakt med vatten atmosfären och faller sedan ned som surt regn. Kväveoxider bidrar också till bildningen av marknära ozon. Försurning är när mark och vatten har för mycket sura ämnen i sig som kan leda till att sjöar dör, marken försuras och förstör viktiga näringsämnen vilket gör att marken inte kan producera som vanligt och tillväxten i skogar minskar. Man mäter surheten i pH-värden som är ett mått på hur hög koncentrationen av vätejoner är. Om pH-värdet ligger på under 7 är ämnet surt, är det basiskt ligger det på över 7 och är värdet 7 betyder det att ämnet är neutralt. I marken finns jord och mineraler som kalk och kalcium, dessa är basiska ämnen, alltså motsatsen till sura. När basiska ämnen förenas med sura kan det neutraliseras, som på Gotland är en stor del av berggrunden uppbyggd av kalksten som är lättvittrad och har lätt att neutralisera syra. Gotland har alltså klarat sig relativt bra från försurning, men i stora delar av Sverige är jord- och bergarterna svårvittrade och har alltså svårare att förhindra försurning.

Problemet med försurning är att mycket inom djur- och växtlivet dör, som när surt regn lägger sig på åkrar försvinner de basiska mineralerna som är en förutsättning för att växtlivet ska fungera normalt. Eller när surt regn hamnar i sjöar eller vattendrag neutraliseras de basiska ämnena som exempelvis är en förutsättning för skaldjur. Skaldjur bygger nämligen sina skal av basiska ämnen och eftersom de befinner sig längst ned i näringskedjan får detta förödande konsekvenser för hela näringskedjan. De större fiskarna som äter skaldjur får ingen föda, när de fiskarna dör får de som livnär sig på dem också möta döden osv. För oss människor kan inandningen av kväveoxid, svaveldioxid och andra sura ämnen gör att giftiga metaller utlöses som skadar djuren.

På 1950-talet märkte man att det rådde stor fiskdöd i sjöar och vattendrag i södra Skandinavien, och man kom på att det berodde på det sura nedfall som kom från alla luftföroreningar som transporterats. Även om försurning kan vara en naturlig process av vind, vatten och olika organismer blir skadan inte alls lika stor som när vi är med och påverkar. När en sjö är försurad förändras ekosystemet, vattnet blir klarare och vitmossor och alger frodas på botten i och med att solljuset når längre ned. Att bryta ned alla dessa växter, löv och annat dött på botten tar betydligt längre tid och materialet samlas ihop på botten. Även växt- och djurlivet blir fattigare, de känsligaste grupperna är fiskar, lavar, vissa svampar, vattenlevande smådjur och mossor. Även byggnader förstörs av försurningen då svaveldioxiden och kväveoxiderna som omvandlas till syra förstör byggnader, speciellt de som är byggda av lättvittrade material såsom kalk- och sandsten. Även material som ligger i marken drabbas som järn, brons och ben.

Idag finns det runt 7000 sjöar i Sverige som är hårt drabbade av försurning, det sura nedfallet har dock minskat och blir mindre för varje år, men det finns fortfarande alltför höga halter av sura ämnen i åar och bäckar. Dock går vi mot rätt väg, i Sverige minskade våra svavelutsläpp med ca 90 % under åren 1980-2005, och kväveoxidutsläppen halverades. Det är ju dock inte bara Sverige som måste ta tag i problemen utan hela världen, även om vi i Sverige minskar våra utsläpp räddar inte det vår mark eftersom att föroreningarna sprids med vinden över världen och det sura nedfallet som finns här kommer från flera olika länder. Men det finns mycket kvar att göra och våra farliga trafikutsläpp skadar fortfarande vår miljö på ett sätt som är ohållbart, och vi måste göra någonting åt det. Idag.

/Amanda

Källor:

http://www.airclim.se/tema_acidification_orsaker.php

http://miljo.vgy.se/faktabasram.html

Att ta bort bilen från landsbygden skulle få stora konsekvenser. Där har människorna inte samma förutsättningar som vi i storstäderna har. Där finns det knappt någon kollektivtrafik och om det finns så kan man inte ta sig runt ordentligt i alla fall på grund av att bussar och liknande inte går speciellt ofta och att det kan vara långa avstånd mellan busshållplatsen och destinationen. Bilen är deras räddare, de använder bilen dagligen för att kunna komma till och från jobb och skola. En konsekvens skulle kunna vara att många kommer bli tvungna att gå från sina jobb för att de inte kan ta sig fram och tillbaka. De kommer behöva skaffa sig jobb som ligger nära hemmet och detta skulle aldrig fungera.

/ Alexandra